Efter räkan föddes så fortsatte jag mer eller mindre med mitt liv som de var undertiden jag var gravid. Ända till i sommeras på semestern och gubben tog ett kort på mig. Visst någonstans långt bak i huvudet visste jag och jag var inte blind så jag såg att bak på byxorna stod de 52 visst jag har varit stor innan och jag har varit kraftig mer eller mindre hela mitt "vuxna" liv. Men aldrig så kraftig. De gav mig en riktig funderare. Jag mådde inte bra av att se ut så. När vi kom hem gjorde jag mig ett tränings schema, vi flyttade och jag bröt med vissa gamla bekanta vilket nog var nyttigt och träffade ny mer sunda bekanta. Jag började ha koll på vad jag åt och vad jag ville förända med mig. Nu sitter jag i dag har provat kläderna jag ska ha i morgon när vi ska ut och lappen bak i byxorna säger 44. Jag känner mig jätte nöjd och stolt över mig själv för att ha kommit så här lång. Visst man vill ju alltid ner lite till men jag e ändå så nöjd att jag inte får ångest om jag unnar mig något i mellan åt.
Hade svårt att bestämma om jag verkligen ville dela med mig av detta. Men de känns ändå skönt att få ut de och få se de svart på vitt att ja har kommit en bit på vägen att ta tag i mitt liv och bestämma över de själv! Så många av mina vänner /bloggvänner har dagens/veckan tips, kläder, vagnar, inredning ja you name it. Så För att ge mig själv ytterligare en knuff tänker jag acceptera utmaningen och börja ha 3 bra saker jag har gjort under dagen.
- Skrivit av mig detta.
- Varit ute på promenix. (fastän jag fortfarande har ont i halsen)
- Bakat för att överraska min älskade gubbe när han nu hade köpt blommor.
Och jag hoppas att jag kanske kan ha inspirerat någon med ;-)
Kramizzar
1 kommentar:
Din blog är så myssig och du skriver så charmig och levande, man blir glad att få ta del av dig! KRAM Petra
Skicka en kommentar